Jeff Olsson, Communication CMP12B

Hur har ditt första år på TBS varit?
- Det har varit fullt av spännande och nytänkande händelser, lite upp och ner eftersom det är första året.

Var praktiserade du och hur var det?
- Jag var på JC i Väla och det var jättekul, jag fick ansvar och fick möjligheter att jobba med roliga saker.

Vad ska du hitta på i sommar?
- Jag ska träna och njuta av min ledighet. Mitt mål i sommar är att springa från Ödåkra till havet och avsluta med ett bad.

James Harvey, Business BP12B

Hur har ditt första år på TBS varit?
- Det har gått bra, det har varit ett intressant år med många möjligheter att utveckla sig.

Var praktiserade du och hur var det?
- Jag var på Mölnlycke Health Care i Göteborg, de säljer operationskläder till hela världen. Jag fick sitta med på viktiga möten och arbeta med människor från hela världen bl.a. Thailand, England och USA.

Vad ska du hitta på i sommar?
- Jag ska resa första halvan av lovet till New York och England. Andra halvan av lovet ska jag arbeta hårt och hålla mig fysiskt stark.

Klara Wallin, MP10D

Hur känns det att ta studenten?
- Det känns jätteskönt, som en otrolig frihet.

Vad har du för planer efter studenten?
- Jag ska plugga utomlands i ett halvår, ska läsa engelska i USA. Till våren ska jag söka till läkare.

Hur har du märkt av Eurovision här i Malmö?
- Jag jobbar för Merchandising Crew och ska stå i garderoben och sköta försäljning av tröjor i Malmö Arena. Jobbet fick jag via mitt fotbollslag.

Samir Schouri, Management Fotbollsakademin

Hur känns det att ta studenten?
- Jag har inte varit så på faktiskt, det har gått snabbt och vi har haft så mycket läxor så jag har glömt bort det. Vissa ser studenten som något stort, men jag tänker att det är examen från universitet som är viktigare. Jag är lite peppad ändå, nu när det närmar sig.

Vad ska du göra efter studenten?
- Plugga vidare direkt, något ingenjörsprogram. Jag har sökt lite överallt, det kanske blir i Lund eller Uppsala.

Hur har du märkt av Eurovision här i Malmö?
- Man märker av att det är bättre stämning. På väg hit ser man alla scenerna och så.

Johanna Harwigsson, Management MP10D

Hur känns det att ta studenten?
- Det känns helt otroligt skönt, det är väldigt efterlängtat.

Vad har du för planer efter studenten?
- Jag hade tänkt resa lite först och sedan ta mitt körkort, eventuellt jobba lite också under sabbatsåret.

Hur har du märkt av Eurovision här i Malmö?
- Jag har gått runt mycket i stan och kollat in alla händelser, det är mycket som sker.

Simon Vinnardag, Management Fotbollsakademien MP10D

Hur känns det att ta studenten?
- Jag har inte hunnit bli så taggad än, det har kommit så plötsligt, men det ska bli kul, en möjlighet att komma ut och se något mer.

Vad ska du göra efter studenten?
- Jag ska jobba ett halvår på vårt familjeföretag och sen plugga vidare. Jag har redan sökt till högskoleingenjör, byggteknik med inriktning arkitektur. Det betyder att jag kommer att jobba som ingenjör och samarbeta med arkitekter.

Hur har du märkt av Eurovision här i Malmö?
- Jag pendlar så jag ser hela stan. På centralen är det också mycket stämning med en stor discokula. Men jag har inte sett så mycket folk än, de kanske kommer. En tjejkompis sska uppträda på Gustav så det ska jag se.

Det här företaget hade en tydlig koppling mellan produkten de sålde och hur montern var utformad. Den kunniga och engagerade personalen agerade aktivt i en trivsam miljö, där man dessutom hade utnyttjat monterytan på ett smart sätt. Här fick man se produkten växa fram hela vägen från ax till limpa – eller rättare sagt från återvunnet tyg till snitsig fluga.

Flugfabriken drivs av Tarek, Fredrik, Rasmus, Georgios och David som går Management Program på Thoren Business School Örebro. Killarna handsyr flugor av hög kvalitet och deras produkter består enbart av återvunnet tyg. De tar emot tyger från olika håll och kanter, de har skapat flugor av både ett par jeans och en blommig hängmatta. Kreativt och stilrent!

På deras hemsida skriver de: ”Vi som naturvetare vet hur viktig miljön är för en hållbar utveckling och värnar därför om miljön även i vårt ungdoms företag. Vi från Flugfabriken är ett gäng estetiska, kreativa men samtidigt eftertänksamma ungdomar som vill visa sitt i modevärlden och samtidigt ha möjlighet att ge dig dansgolvets snyggaste fluga nästa fredag”

Stort grattis killar!

Vi är otroligt stolta över Linnea, bra jobbat!

I Berlin gick bland annat eleverna på en guidad stadsvandring genom Berlins brokiga historia och gjorde studiebesök på svenska ambassaden, tv-kanalen ZDF, det kända varuhuset KaDeWe, Vattenfall, Business Sweden och webbyrån DDB med mera.

I New York City bodde gruppen från TBS ett kvarter från det pulserande Times Square mitt på Manhattan och på dagarna besökte vi bland annat Svenska handelsbanken, St John-universitetet, tv-kanalen Nickelodeon och Svenska handelskammaren SACC. På kvällarna hade eleverna egen tid som spenderades med shopping, konserter och en kväll gick delar av gruppen på NHL-hockeymatch.

Ministerråd Staffan Hemrå berättar om Sveriges ambassad i Berlin.

Samtliga elever besökte koncentrationslägret Sachenhausen strax utanför Berlin.

NYC-gruppen på Empire State Buildings utsiktdäck, 86 våningar upp i luften.

Våra natur- och handelselever på taket av Vattenfalls värmeverk.

På ambassaden besöktes även INNOVATIVE SWEDEN, en utställning om 20 nyuppstartade svenska företag.

Commerce 10:orna framför Brandenburger Tor under stadsvandringen.

På promenad i Central park, NYC.

Utsikten från konferensrummet påNickelodeon/MTV vid Times Square.

Toussaint inne i FNs generalförsamling.

På vår första dag, efter frukost och lite shopping, bar det av till Chandu och hennes förskola och fick sedan träffa en kvinna som berättade om det kvinnliga kooperativet som hon hade startat. Från början var de några få men i dagsläget var 30 kvinnor aktiva inom kooperativet. De började med att plocka sopor från gatorna för att fånga människors uppmärksamhet. Idag lär sig kvinnorna att göra smycken och när smyckena blir sålda går lite av pengarna tillbaka till kooperativet, självklart får även alla kvinnor lön för deras arbete. Deras senaste projekt går ut på att göra påsar av återvunna tidningar och papper, papperspåsarna tillverkar de i ett mycket litet utrymme med garageport.

Författarinnan till boken Ajj La Vjoo – 90 dagar i Nepal,  Carina Larsson Aynsley var också med. Det var hon som mötte upp oss härnere och guidade oss en hel del. På vägen hem stannade vi för att köpa lite frukt och blev snabbt omringande av fattiga barn som tiggde pengar. Carina köpte bananer till dem så att barnen fick något i magen. Också för att hon inte ville riskera att pengarna gick till lim eller något annat som kan skada dem.

Senare på kvällen besökte vi flickorna på ett barnhem. Hemmet är beläget utanför trafiktäta områden och det märktes på den renare luften, skogen och gräset.  När taxin stannade utanför barnhemmet rusade flickorna mot den och ropade på Carina eftersom de kände igen henne. Till en början var flickorna blyga men öppnade sig när vi tog fram ballongerna som hade skänkts av landstinget Gävleborg. Det var otroligt kul att få träffa alla flickor och börja lära känna var och en av dem.

Vår andra dag i Nepal började med ett besök på Dolmas montessori förskola där vi träffade Catarina som brukar vara på förskola och hjälpa till.  Även här var barnen blyga men även öppnade sig när ballongerna togs fram. Dolma berättade att hon har blivit utfryst av sin omgivning pga. hennes verksamhet men vi berättade för henne att vi tycker att hon gör ett fantastiskt bra jobb. Förutom ballonger hade vi med oss andra saker som vi skänkte till förskolan. Allt från barnkläder och tandborstar till ficklampor och sjukvårdssaker. Dolma hade precis räddat en 12 årig flicka från hemska förhållanden och vår lärare Kerstin skänkte pengar för att säkra flickans framtid.

Dagen därpå åkte vi till ett shoppingcentrum som gav en modern bild av Kathmandu som onekligen är en stad full av kontraster. Efteråt åkte vi till barnhemmet och delade ut lite av det vi hade handlat. Vi lekte med barnen och även grannbarnen ville vara med. Vägen tillbaka till hotellet var smal och gropig, det var mycket annat som vi försökte vänja oss vid, ljuset, ljuden mm. Dagen efter bar det av till en medeltidsstad där vi fick se gamla byggnader och tempel för att sedan åka vidare till ett aptempel. Torsdagen spenderades på ett munkkloster där vi fick höra på deras bön och efter det mötte vi upp Julius och åkte för att träffa några gatubarn. Alla dessa barn hade tragiska bakgrunder som hade lett till att de hamnade på gatan och var tvungna att sniffa lim och tigga för att överleva.  Vissa flickor såg otroligt unga ut men hade redan egna barn då det tyvärr är vanligt att hemlösa flickor är prostituerade.

Vi tog några barn med oss till en restaurang där de fick beställa precis vad de ville och självklart glass till efterrätt vilket var otroligt uppskattat.  I närheten av restaurangen låg en helig flod så vi tog med oss barnen dit och väl där inne fick vi se hur det går till när man kremerar liken. Många religiösa går dit för att vänta på att dö, det kan handla om timmar, dager eller till och med veckor. Liken får mynt med sig av sina närmaste som hamnar i floden. Gatubarnen går sedan och plockar upp mynten ur det extremt smutsiga vattnet.

Efter att vi hade sagt hej då till gatubarnen åkte vi vidare till barnhemmet. Idag hade vi med oss papper och pennor och barnen fick i uppgift av oss att skriva sina namn på en teckning som vi sedan tog kort på. Bakom flickornas barnhem låg ett tempel som vi besökte, det var oerhört vackert och flickorna klädde ut oss till gudinnor med blommor i håret och tikkas i pannan. När det var dags för oss att åka tillbaka till hotellet fick vi massor med teckningar med oss hem som flickorna hade målat. Vi släppte även lyckor med flickorna idag vilket de blev otroligt glada över. Hela byn samlades runt och tittade på!

Vi hann med ett sista besök på barnhemmet innan det var dags för hemresa. Det visade sig vara ett känslosamt avsked, fickorna hade verkligen gjort intryck på oss alla. Vi hoppas verkligen att vi träffar dem igen. Sista dagen insåg vi också hur fort vi hade vant oss vid trafiken, alla ljud, bildar och kor på vägen. Flygresan hem gick bra och vi landade i ett regnigt Sverige. Vi var trötta men otroligt mycket mer tacksamma av det vi har än när vi åkte.

Ingenting hade kunnat förbereda oss på den här resan men det är fantastiskt vad hjärnan kan ställa om sig och acceptera läget. Idag är Nepal ett av världens fattigaste länder och det har vi sett många bevis på. Antalet utbildade i Nepal är lågt och klyftorna mellan fattiga och rika är stora. Det luktar illa i vissa delar av staden, sopor på gator och massor av avgaser. Det finns tyvärr inget miljötänk, sopsortering existerar inte utan man slänger helt enkelt ut soporna på gatan och eldar upp dem på kvällen. Sedan går kor och hundar och letar mat bland soporna. Vi blev förvånade över att vi hade så pass mycket tillgång till internet samtidigt blev det ofta strömavbrott. Vi har sett många gatubarn och andra barn som far illa, speciellt flickor som behandlas riktigt dåligt.

Trots allt detta är människorna i Nepal ofta otroligt snälla, trevliga, hjälpsamma och glada. Nepal har mycket att lära sig av Sverige men även Sverige kan nog läras sig en hel del av Nepal. Efter den här resan har vi lärt oss att stanna upp ibland och vara tacksamma för saker vi tar för givet.